Fuktsanering genomfördes i skolans källarplan i Sävast efter att återkommande fuktpåverkan hade upptäckts i flera utrymmen längs ytterväggarna. Arbetet omfattade rivning av skadade ytskikt, kontroll av underliggande konstruktioner, uttorkning samt återuppbyggnad med material som tålde den belastning som källarmiljön innebar. Målet var att få torra, användbara lokaler med tydligt förbättrad luktbild och stabilare inomhusmiljö.
Så genomfördes fuktsaneringen i skolans källarplan i Sävast
Arbetet inleddes med att de mest utsatta rummen tömdes och att ytskikt nära golv och yttervägg öppnades upp för att kartlägga skadornas omfattning. I källarplanet fanns missfärgningar i väggfot, släpp i färgskikt och förhöjda fuktvärden i betong och syllnära partier. Organiskt material som hade stått för nära den kalla grundmuren avlägsnades. Väggbeklädnader, socklar och delar av invändiga regelpartier revs ut på en sammanlagd sträcka om cirka 28 löpmeter. Efter friläggning kontrollerades konstruktionen stegvis så att gränsen mellan torrt och påverkat material kunde fastställas innan fortsatt sanering gjordes.
Kartläggning, mätning och rivning
Fuktmätning utfördes i flera nivåer, både i betongplatta och i anslutande väggdelar. Där ytorna visade högst belastning togs ytskikt bort upp till ungefär 1,2 meters höjd för att skapa luftning och insyn i konstruktionen. Betongytor rengjordes mekaniskt från limrester, färg och löst sittande puts. Dammbindning användes under rivningen för att begränsa spridning till intilliggande delar av byggnaden. Material som inte gick att rädda sorterades ut direkt, medan bärande delar som låg inom godkända värden kunde behållas efter rengöring och torkning.
Uttorkning och återställning med källaranpassade material
När de skadade delarna hade avlägsnats sattes avfuktare och luftcirkulation in under en sammanhängande torkperiod. Fuktvärden följdes upp löpande tills underlaget låg på nivåer som medgav återuppbyggnad. Därefter spacklades ojämnheter i betonggolvet och väggarna putsreparerades där tidigare skador hade lämnat urfall och svaga partier. Nya invändiga väggpartier byggdes med stålregel i stället för trä där konstruktionen låg nära yttervägg, och skivmaterial valdes med hänsyn till den mer utsatta miljön. Ytorna avslutades med diffusionsöppna system som inte stängde in restfukt i den gamla källarkonstruktionen.
Tekniska lösningar för en äldre källarmiljö
En källare i skolmiljö ställde andra krav än ett vanligt förråd. Slitstyrka behövdes, men också uppbyggnader som fungerade tillsammans med betong och murverk som periodvis påverkades av markfukt och temperaturväxlingar. Därför undveks täta invändiga lösningar direkt mot grundmuren. I stället valdes mineraliska lagningar, kapillärbrytande detaljer där det var möjligt och luftspalt i de partier där ny beklädnad monterades. Golvanslutningar hölls rena och åtkomliga så att framtida tillsyn underlättades.
Kontroller och krav i de berörda utrymmena
Bedömningen av fuktsäkerheten utgick från kraven i BBR och Boverkets allmänna råd om byggnaders fuktskydd. Där elinstallationer berördes i samband med öppning av väggar krävdes att elarbetena hanterades enligt Elsäkerhetsverket. I de delar där ytor återställdes för städintensiva miljöer lades stor vikt vid rengöringsbara övergångar, tåliga hörn och material som klarade daglig användning utan att skapa nya fällor för fukt eller smuts. Resultatet blev ett källarplan med torrare konstruktion, jämnare ytor och en lösning som var anpassad efter hur byggnaden faktiskt fungerade under året.
Vad ingick
- ✓ Rivning av fuktskadade ytskikt och väggpartier
- ✓ Fuktmätning, rengöring och uttorkning av konstruktionen
- ✓ Putslagning och utjämning av betongytor
- ✓ Återuppbyggnad med stålregel, skivmaterial och nya ytskikt
Material
| Material | Mängd |
| Stålregel | 32 lm |
| Cementbaserat reparationsbruk | 18 säckar |
| Fukttåliga byggskivor | 24 skivor |
| Diffusionsöppen väggfärg | 42 liter |

-
1
Friläggning av skadade delar
Källarutrymmena öppnades upp, fuktskadade ytskikt revs och de mest utsatta väggsträckorna frilades för kontroll av bakomliggande konstruktion.
-
2
Torkning och underlagsåtgärder
Betong och murverk rengjordes, fuktvärden följdes upp under torkperioden och skadade partier lagades med mineraliska produkter anpassade för källarmiljö.
-
3
Återställning av lokalerna
Nya väggpartier och ytskikt monterades efter godkända mätvärden, och källarplanet lämnades med torrare konstruktion och slitstarka ytor för fortsatt användning.
Liknande arbeten i källare och suterrängplan
Projekt med fuktsanering i källarplan brukar börja med att skadans väg genom byggnaden klarläggs. Det kan handla om inträngande markfukt, kondens mot kalla väggar eller äldre invändiga konstruktioner där organiska material har monterats för nära betong och murverk. För att få en hållbar lösning behöver både skadat material avlägsnas och rätt typ av återuppbyggnad väljas.
I lokaler som används dagligen krävs dessutom slitstarka ytor, tydliga övergångar mot golv och vägg samt material som går att underhålla utan att fukt stängs in. Mätning, uttorkning och kontroll av underlaget är därför lika viktiga som själva återställningen. Om el eller andra installationer påverkas behöver de delarna samordnas så att arbetet följer rätt krav för respektive område.
- ✓ Fuktmätning i golv, väggar och anslutande konstruktioner
- ✓ Rivning av skadade skivor, reglar, socklar och ytskikt
- ✓ Uttorkning med avfuktare och luftcirkulation under kontrollerad tid
- ✓ Återuppbyggnad med källaranpassade material och diffusionsöppna ytor
- ✓ Anpassning av detaljer runt installationer, hörn och golvanslutningar
Står du inför en liknande fuktskada
Beskriv projektet i formuläret här intill så går det att få hjälp med en liknande sanering och återställning.