Radonsanering – tryggt sänkta radonhalter med erfarna åtgärder

Vill du sänka radonhalten med radonsanering? Då har du kommit rätt! Radon är en osynlig, luktfri gas som kan tränga in i byggnader från marken, från byggnadsmaterial som blåbetong eller via eget brunnsvatten. Förhöjda nivåer ökar risken för lungcancer, och enligt svenska riktvärden bör radonhalten inomhus ligga under 200 Bq/m³. För att nå dit krävs först säker mätning och korrekt källanalys, därefter rätt åtgärd utförd på ett fackmässigt sätt och till sist verifierande kontrollmätning. När radonsaneringen planeras och utförs med beprövade metoder som radonsug, radonbrunn, tätning och förbättrad ventilation kan halterna sänkas varaktigt med liten påverkan på vardagen. Ett gott resultat känns igen på att åtgärden är spårbart dokumenterad, anläggningen är tyst och driftsäker, och uppföljande mätningar bekräftar nivån under riktvärdet.

Skicka din förfrågan

Hitta rätt saneringstekniker

Fyll i formuläret och beskriv vad som behöver göras, så får du hjälp vidare till en saneringstekniker med rätt inriktning för din byggnad.

Vad är radon – och när krävs radonsanering?

Radon bildas naturligt när uran i berggrunden sönderfaller. Gasen kan komma in via otätheter och sprickor i platta på mark, grundmurar och golvbrunnar, eller avges från blåbetong (använt främst 1929–1975). Även brunnsvatten från bergborrade brunnar kan innehålla radon, som då frigörs vid tappning, dusch och disk. Radon mäts i Bq/m³ i inomhusluften och i Bq/l i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att boendemiljöer ska ligga under 200 Bq/m³. Långtidsmätning med spårfilm under eldningssäsong i minst 60 dagar ger säkrast underlag, medan korttidsmätning kan ge snabb indikation inför exempelvis ett husköp eller som uppföljning av en åtgärd. Överstiger mätresultatet riktvärdet, eller förändras ventilation/byggnadens täthet vid renovering, är det läge att utreda behov av åtgärd.

Kartläggning och diagnos – så hittar saneringsteknikern källan

En lyckad radonsanering börjar med ordentlig förstudie. Saneringsteknikern går igenom mätresultat, gör platsbesök och analyserar byggnadens konstruktion, ventilationssystem, markförhållanden och tryckskillnader. Vanliga hjälpmedel är rökpenna för läckagesökning, loggning av tryck och luftflöden samt kompletterande korttidsmätningar i riskzoner. I hus med platta på mark kontrolleras sprickor, golv- och väggskarvar, genomföringar och dränering. I murverk från perioden när blåbetong förekom bedöms omfattning och placering. Finns egen brunn bedöms råvattenkvalitet och var i systemet radonavskiljning kan ske effektivt. Resultatet av kartläggningen blir en åtgärdsplan med vald metod, dimensionering, tänkt placering av utrustning och plan för uppföljande mätning. Planen bör också beskriva eventuella följdåtgärder på ventilationen för att säkerställa rätt tryckbalans i huset.

Tips inför besiktning och åtgärdsplan: Ta fram ritningar om de finns, se till att det är fritt fram till grund, krypgrund, rörgenomföringar och elcentral, och låt ventilationssystemet gå som vanligt under mätperioden för att inte snedvrida resultaten.

Metoder vid radonsanering – vad de innebär i praktiken

Radonsug (undertryck under platta eller kantbalk): Vid markradon är radonsug ofta förstahandsvalet. Saneringsteknikern borrar ett eller flera sugpunkter genom plattan, monterar rörsystem och installerar en radonfläkt som skapar kontrollerat undertryck i marken under huset. Därmed förhindras gasen från att tränga upp. Rör och genomföringar tätas noggrant, kondensavledning ordnas och fläkten vibrationsdämpas för tyst drift. Dimensionering av flöde och antal sugpunkter baseras på mätdata och byggnadens geometri.

Radonbrunn: Vid mycket höga halter i markluften kan en radonbrunn sänka radonkoncentrationen i marken runt huset. Teknikern borrar en djupare brunn i gynnsam jordprofil, placerar sugledning och fläkt samt leder ut gasen över tak. Metoden kan kombineras med radonsug eller tätning beroende på hur gasen tar sig in.

Tätning: Sprickor, skarvar och genomföringar tätas med lämpliga massor och fogsystem som fäster mot aktuella material (betong, lättbetong, trä). Tätning används sällan ensamt vid markradon men är viktigt som komplettering till radonsug för att styra läckvägar och förbättra verkningsgraden. Det är också centralt vid genomgångar för avlopp, vatten och el.

Ventilationsåtgärder: När källan är blåbetong eller när tryckförhållandena driver in markluft kan ventilationen behöva justeras. Åtgärder kan vara injustering av frånluft, installation av FTX (till- och frånluft med värmeåtervinning) eller punktutsug i utrymmen med höga halter. Målet är rätt luftomsättning och stabil tryckbalans utan onödig energiförlust. I flerbostadshus kan åtgärder samordnas med OVK och krav enligt BBR.

Radon i vatten: Om mätning visar radon i brunnsvatten installeras vanligtvis luftnings- eller avdrivningsutrustning före tappställen. I vissa fall används även kolfilter (GAK) anpassade för dricksvatten. Placering, serviceintervall och dimensionering avgörs av råvattnets halt och flödesbehov. Efter installation bör luft- och vattenmätning bekräfta att nivåerna är sänkta.

Materialval och montage: För driftsäker anläggning används korrosionsbeständiga rör, CE-märkta fläktar med rätt kapacitet, ljuddämpning samt tätade genomföringar i tak och vägg. Teknikern planerar kondensavrinning och elsäker anslutning enligt gällande regler. Utomhusplacerade komponenter skyddas mot väder och monteras med serviceåtkomst i åtanke.

Begär kostnadsfri offert

Så går arbetet till – steg för steg

Efter mätning och kartläggning presenteras en åtgärdsplan med valda metoder, förväntad sänkning (i Bq/m³), tidsram och kostnadsupplägg. När du godkänt planen förbereds arbetsplatsen: ytor skyddas, sugpunkter markeras och dragningar planeras för att minimera ingrepp. Saneringsteknikern borrar och installerar rör och fläktar, tätar genomföringar och injusterar luftflöden. En första kontroll med korttidsmätning eller instrument kan göras för att säkerställa att åtgärden ger avsedd effekt. Därefter följer städning och återställning av ytor. Slutligen görs uppföljande långtidmätning under eldningssäsong för att verifiera resultatet i normaldrift.

Vad ett bra resultat innebär: Halterna når under 200 Bq/m³ med normal användning och ventilation, anläggningen går tyst utan vibrationer, och dokumentation finns på utförda moment, komponenter, injusteringsvärden samt mätprotokoll. Vid ventilationsåtgärder ska inställningar framgå så att framtida OVK och service kan göras korrekt.

Förberedelser för beställaren:

• Rensa fram dragvägar till platta, krypgrund, schakt och brunn samt frigör plats där fläkt eller punktutsug kan behöva sitta.
• Samla ritningar, tidigare kontrollrapporter och mätprotokoll om du har dem.
• Planera elanslutning för fläktar och aggregat enligt anvisning från installatören.
• Informera boende om kortare störningar vid borrning och injustering.
• Under uppföljande mätning – vädra och använd huset som vanligt för att få representativa värden.

Råd om offert och uppföljning: Be om en specificerad offert där metodval, antalet sugpunkter eller ventilationsåtgärder, komponentfabrikat, ljudnivå, energipåverkan samt plan för kontrollmätning framgår. Säkerställ att det ingår instruktion för drift, skötsel och filter-/serviceintervall. Fråga även om ansvarsförsäkring och hur eventuella garantiåtaganden hanteras av den utförande firman.

Behöver du bolla vilket underlag som krävs för en träffsäker åtgärdsplan? Beskriv ditt hus i kontaktformuläret så får du vägledning om vilka uppgifter och mätningar som är viktiga att bifoga.

Vanliga orsaker och tecken – mark, blåbetong eller vatten

Högst halter märks ofta i källare, suterrängplan och marknära rum, särskilt i hus med sprickor i plattan eller otätheter runt rör och brunnar. Fastigheter uppförda under perioden då blåbetong förekom kan ha förhöjda nivåer i flera våningsplan, ibland utan tydliga synliga skador. Egen brunn kan bidra med radon i tappvattnet som avges till luften vid varmvattenanvändning. Även nya, täta hus kan få problem om ventilationen inte är rätt injusterad och tryckbalansen blir fel. Saneringsteknikern lokaliserar källan med mätningar, läckagesökning och tryckkontroll och väljer därefter metod som adresserar just den inträngningsvägen.

Har du redan ett preliminärt mätresultat? Skicka in det via webbformuläret så blir nästa steg lättare att planera.

Regler, riktlinjer och dokumentation

Radonfrågor berör flera regelverk. Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer och Boverkets byggregler (BBR) ger ramar för riktvärden i bostäder och arbetslokaler samt krav på ventilation och byggnaders täthet. En fackmässigt utförd sanering tar hänsyn till dessa och dokumenterar lösningen. Efter installation följer kontrollmätning, helst som långtidsmätning under eldningssäsong, för att verifiera effekten i normal drift. I flerbostadshus och lokaler kan uppföljning samordnas med OVK. Spara all dokumentation – den är värdefull både för drift och vid framtida försäljning eller ombyggnad.

Drift och skötsel: Radonfläktar och ventilationskomponenter kräver normalt lite tillsyn, men filter kan behöva bytas och fläktar hållas fria från smuts. Kontrollera med jämna mellanrum att fläkten går och att slangar/rör är täta. Om halter skulle stiga igen efter några år kan en kortare kontrollmätning avslöja om drift eller inställningar behöver justeras.

Det är här vi kommer in – vi lämnar din förfrågan vidare till ett företag i vårt nätverk som arbetar med radonsanering och tar den vidare från mätning till verifierad åtgärd.

Få hjälp med radonsanering

Fyll i formuläret på sidan och beskriv vad som behöver göras, så får du hjälp vidare.

Få din offert här